3.1. Äldre och unga

PRINCIPPRGOGRAMMET: Samhället måste skapa förutsättningar för att människor ska få kunna växa upp och åldras under trygga och värdiga former. Respekten för alla människors lika och okränkbara värde måste upprätthållas under hela livscykeln. Värdigheten i ett samhälle kan bäst bedömas utifrån hur man bemöter de mest behövande människorna.
Såväl äldre som yngre är underrepresenterade på olika beslutsnivåer. Detta är oroande. Att det finns representanter i olika åldrar och därmed skiftande perspektiv i olika beslutande församlingar är en förutsättning för ett gott beslutsfattande.
Det är också viktigt att skapa mötesplatser mellan unga och äldre i samhället. I generationsmötet knyts kontakter och utbyts erfarenheter som kan medverka till ökad förståelse och stärkt samhällsgemenskap.
Äldre
De äldre i samhället utgör en stor tillgång. De representerar en mångårig livserfarenhet som bör komma hela samhället till del. Kontakten med denna erfarenhet är ett helt avgörande villkor för ett vitalt och växande samhälle.
Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde, där hänsyn tas till själsliga, andliga och materiella behov. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer. De äldres inflytande i form av patient, pensionärs- eller brukarföreningar ska uppmuntras.
Utgångspunkten för service, vård och omsorg ska vara de äldres individuella behov. Respekt för de äldres integritet och självbestämmande måste genomsyra förhållningssättet. Valfrihet måste därför prägla utformningen av det stöd som utgår till de äldre för service, vård och omsorg.
En stor öppenhet måste finnas för olika former av vård och omsorg. Äldreomsorgsverksamheten ska därför bedrivas i både privat och offentlig regi. Genom stödinsatser ska det också finnas möjlighet att bo kvar hemma för dem som så önskar. Det offentliga ska ha beredskap att kunna bemöta de anhöriga på ett lämpligt sätt. Någon form av instans dit anhöriga kan vända sig för råd och stöd ska finnas i varje kommun.
Finansieringen av insatserna inom vård- och omsorgsverksamheten ska vara solidariskt utformad. Det får aldrig bli en ekonomisk fråga om man ska kunna få tillgång till den service, vård och omsorg man behöver. Avgifter ska utformas med detta som utgångspunkt.
Det är viktigt att man som vårdtagare och anhörig har kännedom om vilka krav som kan ställas på vård- och omsorgsgivaren. Därför ska det finnas en värdighetsgaranti inom vård och omsorg som konkret anknyter till de villkor under vilken verksamhet bedrivs. Anser vårdtagare eller anhörig att verksamheten inte infriar de krav som värdighetsgarantin anger, ska man kunna vända sig till en instans för klagomål.
Unga
Ungdomsåren är i hög grad den tid då individens identitet formas. Den utvecklas i samspel med föräldrar och familj, andra små naturliga gemenskaper och det omgivande samhället. Ungdomar behöver vuxna i sin närhet som orkar samt har tid och vilja att vara den trygghetsfaktor som är en förutsättning för frigörelseprocessen och identitetsskapandet. Ungdomar har rätt till goda uppväxtvillkor, som tillgodoser både behovet av trygghet och personlig utveckling. De offentliga insatserna får inte utformas eller genomföras så att de leder till att de unga, deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte känner och tar sitt ansvar. I stället ska det offentliga ha ett aktivt ansvar att stödja de frivilliga krafterna i omgivningen, samt ta ett ansvar för särskilt utsatta grupper.
Ungdomarna representerar en stor tillgång som samhället måste ta tillvara. I det politiska systemet måste man lyssna på och beakta ungdomars synpunkter när beslut fattas. Detta är särskilt viktigt när det gäller yngre ungdomar eftersom de saknar rösträtt. Att många ungdomar väljer att gå utanför de existerande partierna, bör inte ses som ett hot utan snarare som en uppmaning till de etablerade politiska partierna att vitalisera sitt sätt att arbeta.
Många beslut som fattas av vuxna, får större konsekvenser för barn och ungdomar än för beslutsfattarna själva. Det kan till exempel gälla beslut rörande skuldsättning, skolans utformning eller miljöfrågor. Detta understryker betydelsen av att ungdomar får komma till tals i det politiska beslutsfattandet.
Kanaler som kan användas för att inhämta ungdomars synpunkter kan vara föreningar som organiserar unga samt olika organ för ungdomar i den kommunala organisationen. Alla politiska beslut bör fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen, vilket innebär att konsekvenserna av besluten ska beaktas utifrån ett framtidsperspektiv. Resurser i form av en ren miljö, ansvarsfullt skötta statliga finanser och ett robust försäkringssystem måste säkerställas.
Rösträtten ska vara knuten till en viss grad av uppnådd mognad. Naturligtvis är en sådan gräns svår att dra, men vi menar att den ska sammanfalla med myndighetsåldern.